Hur kan halka fortfarande få vara ett problem?

Eliza Törnkvist, en av grundarna till Icebug, har fått nog: Det är dags att halkolyckor tas på allvar.

I vintras presenterade Icebug en ny undersökning om hur mycket svenskar rör på sig ute under vintern och hur stor del av befolkningen som halkat och gjort sig illa. Tyvärr visar resultatet det jag alltid trott. Halka är ett jätteproblem – trots att det inte borde vara det.

Två tredjedelar av befolkningen i Sverige rör sig mindre utomhus under vintern och nästan varannan svensk har halkat och skadat sig. Halkolyckor är enligt samma undersökning något som drabbar alla, oavsett kön och ålder. Men det är de äldre kvinnorna som är allra mest rädda för att halka.

Inte konstigt egentligen – vi kvinnor drabbas hårt av halka. Vi är helt enkelt rädda för att röra oss utomhus när vi misstänker att det kan vara isigt och halt. Detta leder till färre motionstillfällen, mindre frisk luft, stelt rörelsemönster utomhus och mer stillasittande inomhus.

Kvinnor halkar enligt statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap även oftare än män med plågsamma och (inte minst för samhället) dyrbara följder. Varför är det så? Svaret kan ligga i benskörhet, äldre kvinnors rörelsemönster, mindre fötter, sämre smalare skor och en ökad benägenhet att drabbas av exempelvis lårbensbrott.

Eliza Törnkvist:

Inte är det väl ok att 80 procent av kvinnor över 60 år ska vara rädda för att gå ut, bara för att det är vinter?

Varför inte subventionera dubbade skor?

Hur avhjälps detta? Bättre och snabbare snöröjning förstås, men det finns ett säkert sätt att undvika problemen med begränsad rörlighet vintertid: Dubbar på skorna!

Hur vet jag det? Jag är en numera pensionerad grundare till Icebug, företaget som har skapat världens första dubbskor för löpning och promenad. En uppfinning som inte bara leder till minimal halkrisk utan också till att människor vågar vara ute mer och mår bättre.

Samhället subventionerar, som vi alla vet, läkarvård och medicin – och på vissa håll även medelmåttiga broddar. Varför kan man inte då också subventionera dubbade skor? När det faktiskt är den bästa hjälpen. Det skulle spara enorma summor av skattemedel för vård av fallskador samt minska lidandet för tusentals människor.

Jag blir bestört när jag ser siffrorna i undersökningen. Dels eftersom jag jobbat mot problemet i så många år men också för att jag tillhör målgruppen som är mest rädd för halka.

Om halva Sveriges befolkning hade ramlat och gjort sig illa i en rulltrappa hade det blivit ett väldigt liv om att Sveriges samtliga rulltrappor måste göras säkrare.

''Under många år har jag promenerat med våra stora livliga hundar. Utan att halka en endaste gång''

Nu är det dags att halkolyckorna tas på allvar. Av myndigheter och samhälle – men också av dig som privatperson.

Jag är 74 år och för mig är dubbade skor en självklarhet. Under många år har jag promenerat med våra stora, livliga hundar på obelysta, icke snöröjda småvägar. Utan att halka en endaste gång. Det ger en underbar känsla av frihet att kunna gå som vanligt utan rädsla för att halka och skada sig.

Jag hoppas att dubbskor blir en naturlig del av ett liv i Sverige på vintern. Att det blir lika naturligt som att ha flytväst på sjön, säkerhetsbälte i bilen, cykelhjälm på huvudet – och dubbdäck på bilen.

För inte är det väl ok att 80 procent av Sveriges kvinnor över 60 år ska sitta hemma och vara rädda för att gå ut, bara för att det är vinter?