Vad som står på spel är några av de saker vi älskar. I vårt fall skogen. Att kunna åka skidor och skridskor på vintern. Årstiderna och naturen som vi upplevt, också för våra barn och barnbarn. Vi startade inte Icebug med någon längtan att bli miljöaktivister, men när vi såg att allt detta hotat kände vi att vi inte har något val.
Så vad kan vi göra?
För det första: Lösningen måste ske på systemnivå. Det är inte du och jag ska försöka bära bördan medan de stora oljebolagen fortsätter som om allt är OK. Klimatfrågan är en energifråga, klimatnödläget är orsakat av att vi bränt – och fortsätter bränna – fossila bränslen för att skapa energi.
Låt din röst höras så att beslutsfattare vet att du vill att riktiga klimatåtgärder vidtas. För att ändra strukturen måste vi också förändra kulturen. Det är där vi kommer in som individer – vi har påverkan som vänner, som medborgare, som kunder. Verktygen finns för att starta en massiv omvandling av energisystem, det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Men trögheten i \"business as usual\" är stark. Minsta motståndets lag är vad vi behöver kämpa mot för att få till förändring.
Som medborgare kan du direkt kontakta regering, riksdag eller partiet du tillhör. Vi har tänkt mycket på frågan och landat i att vad som verkligen skulle kunna driva på en nödvändig förändring är att sätta ett riktigt pris på koldioxid, $100/ton, och följa principen att alla som smutsar ner ska betala, och över hela världen. Som ett steg på vägen så kan man införa det i ett så stort område som möjligt, med en justeringsmekanism vid gränsen.
Påverka vilken typ av verksamheter dina pengar stödjer. Om du har besparingar eller pensionssparande, se till att placera dem på ett sätt så att de inte stöder fossila innehav. Det finns flera rörelser som utför kampanjer inför klimattoppmötet COP26, till exempel Protect Our Winters, som Icebug stöder som en del av vårt 1% For the Planetengagemang. (https://www.protectourwinters.se/
Vi är inga experter på lobbying, men vi har insiderkunskaper om hur ett företag fungerar. Utifrån kan företag se ut som en solid enhet. Men i verkligheten så består de av människor, personer med som har en privat övertygelse om vad som är rätt och fel. Företag är i ständig förändring, det finns konkurrerande planer och prioriteringar. De med mest makt bär det mesta ansvaret. Detta är maktordningen för att besluta om de största och viktigaste frågor, inklusive klimatåtagande: Ägare, styrelse, VD, ledningsgrupp. Även om du inte kan nå någon av dem direkt, så är företag väldigt angelägna om att lyssna på sina kunder. Så om du som kund ber om något, även det är i kontakt med de som står i främsta ledet i kundtjänst och inte själva har mandat att fatta besluten, så kommer det att sända signaler genom företaget som kan tippa vågen i ett styrelsemöte till förmån för ett beslut. Frågor är kraftfulla, och du behöver inte vara någon expert! Generellt så kan du fråga hur man arbetar med hållbarhet, men allmänna frågor är ganska enkla att ducka, så om du vill bli mer specifik om klimatåtgärder kan du fråga:
• Vad är energikällorna i leverantörskedjan?
• Vad är produkternas koldioxidavtryck?
• Har ett klimatåtagande gjorts för att anpassa sig till de vetenskapsbaserade målen i Parisavtalet (att minska utsläppen för att hålla temperaturökningen långt under 2 grader eller helst 1,5 grader)?
• Vilka åtgärder har företaget vidtagit för att minska koldioxidutsläpp/utsläpp av växthusgaser?
• Vilka är de planerade åtgärderna för att halvera koldioxidutsläppen fram till 2030?
• Hur tar företaget ansvar för utsläpp som fortfarande orsakas (till exempel genom att kompensera/kompensera)?
För att inte bli bortdribblad av svaren så delar vi med oss av det vi vet om var huvuddelen av koldioxidutsläpp orsakas: Säkerställ att de rapportera och behandlar ALLA utsläpp av CO2/växthusgaser lika. Det finns en uppdelning som används mellan ”scope 1”, direkt orsakade utsläpp, ”scope 2”, utsläpp orsakade genom egen energiförbrukning och ”scope 3”, utsläpp som orsakas indirekt i leverantörskedjan eller vid användande. För ett företag som Icebug, vars egna verksamhet är ett kontor och butiksverksamhet mest i Sverige, men har produktion främst i Vietnam, orsakas över 90% av utsläppen i Scope 3 och 85% av det innan produkten lämnar fabriken. Detta är en tumregel som också kan användas för andra sko- och klädmärken som inte äger sin produktion själva. Så om företag bara rapporterar Scope 1 och 2 så är det farligt nära green washing.
''En sak som många kunder frågar oss om är effekterna av transporter från produktionen i Vietnam. Eftersom vi använder sjöfrakt är det faktiskt väldigt litet i procent av totalen. Knappt 5%, och om det produceras i södra Europa och skickas med lastbil, skulle det faktiskt vara mer. Leverans med lastbil från Portugal orsakar nästan dubbelt så höga utsläpp som sjöfrakt från Vietnam''
Men om flygfrakt ofta används för att minska ledtiden, antingen som en del av affärsmodellen till eller när det blir förseningar (just nu efter en tre månaders Covid lock down i Vietnam, kommer det att vara frestande för varumärken att flygfrakta produkter för att fånga höst/vintersäsongen). Det förändrar radikalt situationen och tjugodubblar klimatpåverkan av frakt per par. För en genomsnittlig Icebugsko så kan det nästan fördubbla de utsläpp som orsakas.
För vår egen verksamhet har vi 100% förnybar energi under lång tid. I Sverige, med en svensk energimix, så är det inte en särskilt imponerande prestation. Det finns mycket dold fossil energi i leveranskedjan för de flesta skor- och klädmärken, inte bara elnätet utan även koleldade pannor som används för värme vid beredning och färgning av textilier. Det finns andra metoder att använda, men det här är standarderna. Det skulle bli en enorm klimatvinst att fasa ut kol, och ju fler kunder som efterfrågar detta, desto snabbare går det.
Allra högst förändringstryck hade dock ett riktigt globalt pris på koldioxid, $100/ton, gett.
/David Ekelund, medgrundare och VD, Icebug.
Icebug