10 myter om vinterlöpning

Svar: Jo. Faktum är att det går alldeles utmärkt. Med rätt skor på fötterna går det inte bara – det är dessutom fantastiskt kul! Testa någon av våra modeller med BUGrip för att uppleva den perfekta kombinationen av komfort och oslagbart grepp.

Svar: Nej. Det är fel. De flesta av oss har inga fysiologiska hinder för att springa även när temperaturen är under nollan. När termometern har smugit sig under 20 minusgrader kan det dock vara klokt att överväga träningspasset en extra gång.

Svar: Ja, det gör man. Om man inte använder skor med grepp. Men tänk också på att det kan vara ännu farligare att springa på löpbandet – det är nämligen den apparat på gymmet som ger upphov till flest skador.

Svar: Nej. Det är ingen fara att träna när det är kallt och blött. Däremot ska du vara noga med att ha torra och varma kläder innan och efter ditt pass.

Svar: I allmänhet är människor rädda för två saker när de ska träna i mörker. Det ena är trafiken, det andra är läskiga människor som gömmer sig i skuggorna. Trafiken ska man mycket riktigt ha respekt för, men använder man mycket reflexer och dessutom en pannlampa så är man mer förberedd än de flesta. Att man är rädd för läskiga människor är ledset – alla ska få känna sig trygga! – men vill man känna sig extra säker kan man välja att springa på upplysta platser eller locka med en god vän!

Svar: Astmatiker kan få problem på vintern när temperaturen sjunker och luften blir torrare. Att dricka mycket innan träningen och att använda luftrörsvidgande medicin brukar kunna hjälpa, precis som användandet av värmeväxlare. För de allra flesta fungerar dock luftrören precis som vanligt även under vintern.

Svar: Nej, kanske inte. Underlaget är inte lika snabbt och det är svårare att pressa kroppen i kyla. Välj i stället att se det som något positivt: Under vintern kan du bygga en grund av lågintensiv distansträning, som gör att du sedan kan springa snabbt under resten av året!

Svar: Visst kostar det en slant att köpa in prylarna som gör att du kan träna hela vintern. Å andra sidan kommer du kunna använda dem i många säsonger framöver om du köper bra kvalitet.

Svar: Det kan vara svårt – det är lätt att frysa eller svettas. Lösningen på det heter trelagersprincipen. Den går ut på att du har ett underställ (gärna i ull eller merinoull!) närmast kroppen, därefter ett värmande mellanlager och ytterst ett skalplagg som står pall för vind och fukt.

Svar: Vi kan hålla med om att reflexselen tog lång tid på sig att utvecklas, och alla gånger är det kanske inte så kul att se ut som en vilsen asfaltsläggare när man springer. Men även på den här fronten görs det framsteg och i dag finns det både jackor och tights som man inte ens förstår är reflekterande – förrän man lyser på dem.